Utbildning Lästid: 13 minuter

Checklista Språklyftet 2026: så kommer ni igång med er språksatsning

Image of Fredrik
Fredrik
Publicerad: maj 02, 2024
Uppdaterad: sep. 16, 2026

 

Kom igång med ert språklyft – enkel checklista

Har er organisation bestämt sig för att genomföra ett språklyft? Bra, då gäller det bara att komma igång på rätt sätt.

Sedan språkkravet i äldreomsorgen trädde i kraft den 1 juli 2026, med GERS-nivå B2 som riktmärke för omsorgspersonal, har språksatsningar gått från "bra att ha" till något verksamheten behöver kunna redovisa. Samtidigt är det lätt att fastna i frågan om vad satsningen ska kallas och vem som betalar. Vi reder ut begreppen först, och går sedan igenom checklistan.

Checklistan bygger på tips från två av Lingios kunder, Madeleine Wadstrand från Uppsala kommun och Amanda-Cecilia Vennström från Gällivare kommun, samt före detta SFI-läraren Anders Forsberg, i dag Head of Content hos Lingio. Erfarenheterna kommer från språksatsningar inom äldreomsorg, förskola, arbetsmarknadsenhet, gemensam service och bemanningsenhet.

Svenskalyftet, Språklyftet och Äldreomsorgslyftet – vad är vad?

Många kommuner letar just nu efter finansiering och stöd för sin språksatsning. Förvirring kan uppstå när tre satsningar med snarlika namn cirkulerar samtidigt, och bara två av dem finns på riktigt.

Vad hände med Svenskalyftet?

Svenskalyftet är namnet på det statsbidrag som föreslogs i språkkravsutredningen (SOU 2024:78). Tanken var att staten skulle finansiera språkutvecklande arbetsplatser och ge personal möjlighet att studera svenska på arbetstid.

Något statsbidrag med namnet Svenskalyftet infördes dock aldrig. Istället valde regeringen att höja det generella statsbidraget till kommunerna: 90 miljoner kronor för 2026, 165 miljoner för 2027 och 150 miljoner för 2028 och framåt, avsatt för kommunernas arbete med språkkravet. Pengarna är alltså inte märkta och söks inte separat, utan de ingår i kommunens ordinarie ram och prioriteras lokalt.

Det förklarar varför begreppet lever kvar i kommunala utredningar och motionssvar långt efter att förslaget lagts åt sidan. Söker ni på "Svenskalyftet" är det oftast något av de två följande ni faktiskt är ute efter.

Skolverkets språkträning – kostnadsfri för äldreomsorgen

Det här är den satsning som i dagligt tal ofta kallas Språklyftet. Skolverket har sedan 2021 regeringens uppdrag att erbjuda språkträning för anställda i välfärden, och sedan hösten 2025 genomförs insatsen för äldreomsorgen av utbildningsanordnare som Skolverket har upphandlat. Lingio är en av dem.

Utbildningen är helt kostnadsfri för kommunen och omfattar inte bara medarbetare, utan även handledare och chefer. Hos oss kombineras lärarledda lektioner med digital yrkessvenska för vård och omsorg direkt i mobilen, kopplad till vardagen på arbetsplatsen. Chefer och handledare får med sig praktiska verktyg för språkstöd, uppföljning och ledarskap.

Så anmäler kommunen sitt intresse

Det finns ingen ansökningsblankett och inget sista ansökningsdatum att hålla reda på eftersom detta är en enkel intresseanmälan, och inte ett bidrag ni söker.

Som huvudman blir ni kontaktade av den utbildningsanordnare som har uppdraget där ni finns, men ni behöver inte vänta in det. Anmäl intresse direkt hos anordnaren, så bokas ett samtal om upplägg, startdatum och vilka grupper som ska delta. Vill ni prata med oss gör ni det på vår sida om Skolverkets satsning.

Och Äldreomsorgslyftet?

Äldreomsorgslyftet är ett separat statsbidrag från Socialstyrelsen som ersätter kommunen för lönekostnaden när personal studerar på arbetstid. Från 2026 kan det även användas till utbildning av språkombudsutbildare och till chefsutbildning i språkutvecklande arbetsplatser, vilket gör det till en naturlig kombination med den kostnadsfria språkträningen. Kommunen rekvirerar medlen från Socialstyrelsen och ansökningsfönstret ligger på våren. Vi har samlat mer om finansieringen i vår guide till statsbidrag för språkutbildning.

Kort sagt: Skolverkets språkträning ger er utbildningen utan kostnad, Äldreomsorgslyftet finansierar tiden, och Svenskalyftet är ett förslag som aldrig blev av.

Checklista steg 1: Informera och inkludera hela organisationen

“Ansvaret för att kommunikationen ska fungera på en arbetsplats ligger inte bara på den som har svårt med svenskan, utan det är hela organisationens ansvar och det påverkar alla. Det är viktigt att göra det här till en gemensam satsning”, säger Anders.

Språksatsningen berör inte bara de kollegor som ska lära sig svenska, så se till att involvera både övriga kollegor och ledarskap. Informera om att språklyftet är på gång, vad det innebär och hur den som inte själv deltar kan stötta sina kollegor.

2: Utse en språkcoach och avsätt tid för coachträffar

Att satsa tid och ork på att utveckla sin svenska är individens ansvar, men allt blir både enklare och roligare med stöd. Utse en språkcoach som stöttar och peppar deltagarna att komma i mål. Språksatsningen fungerar ofta som bäst när det finns ett regelbundet återkommande forum där deltagarna kan dela erfarenheter och ställa frågor till coachen. 

Vid Uppsala och Gällivare kommun är man överens om att coachen verkligen har varit nyckeln till framgång. Lingios coachingportal har varit ett värdefullt verktyg för samtliga coacher. “När vi får nya coacher har vi ett utbildningstillfälle där vi visar hur man går in i portalen”, berättar Madeleine. “Dessutom har Lingio öppna utbildningar man kan gå som coach. Hos städservice har vi bestämt att enhetscheferna tar coachrollen, vilket är enkelt då vi under våra enhetsmöten kan titta på hur det har gått. Men coachen behöver inte vara en chef – det kan lika gärna vara en kollega i arbetslaget. Det viktigaste är att någon faktiskt går in och följer upp hur det går, noterar när man tar stjärnor eller inte har spelat kurserna på ett tag.”

3: Hitta motiverade och intresserade deltagare

En viktig faktor för ett lyckat språklyft är så klart motiverade deltagare. I Uppsala började man leta deltagare genom att sprida information om Lingio och öppna anmälan för alla anställda. De 25 första som anmälde sig blev sedan naturliga ambassadörer för språksatsningen. Nyfikna kollegor såg dem sitta med Lingiokurserna på fikarasten och skickade in en egen anmälan.

“Vi har även gjort en kort video där två personer på svenska berättar hur de har haft nytta av Lingio och vad de har lärt sig”, berättar Madeleine. Videon är perfekt reklam för kurserna och det otroligt fina resultat som språksatsningen har gett i Uppsala.

Att svenskan behöver förbättras kan vara en känslig fråga, speciellt för den som redan har bott i Sverige i många år. I Gällivare har man jobbat på att föra ut budskapet att även de som redan pratar hyfsad svenska har nytta av Lingio. 

“Personer som pratar lite sämre svenska har gjort ordentliga förbättringar genom bland annat Lingios uttalsövningar”, berättar Amanda-Cecilia.

“Det fungerar väldigt bra att få möjlighet att repetera uttal utan att någon hör på och precis så många gånger man vill", forsätter Amanda-Cecilia

4: Få igång deltagarna och fånga snabbt upp eftersläntrare

Särskilt i början kan det vara värdefullt att ta lite arbetstid för att få igång deltagarna. De första veckorna är de mest kritiska – kommer man inte igång här, är risken stor att man inte kommer igång alls.

I Gällivare har deltagarna genomfört kurserna utanför arbetstid, men coachträffarna sker alltid på arbetstid. Vissa av deltagarna gör så snabba framsteg att de har coachträffar varje vecka för att följa upp resultatet. Även de som har svårt att spela hemma uppskattar att få träffa coachen ofta.

“Vi har inte gjort någon begränsning, utan säger att vill du ta fem minuter under arbetsdagen, på bussen hem, under föräldraledigheten, gör det”, säger Madeleine. “De som är svåra att få igång försöker man få igång på arbetsplatsen, kanske genom att coachen sitter med dem i tio minuter. Det är inte meningen att de ska sitta en hel arbetsdag, men det finns alltid kortare stunder då man kan spela!” 

5: Ge utrymme för misstag och fira alla framgångar 

En bra student måste vara villig att göra fel, och för det krävs en tillåtande atmosfär på arbetsplatsen. Den som inte pratar perfekt svenska behöver få rum att göra bort sig eller prata långsamt.

“Framgång föder framgång, och ju mer ni lyfter det som deltagarna har lyckats med, desto positivare blir känslan runt projektet”, tipsar Anders. Är det någon som har förstått skillnaden mellan två och tvål? Tagit en extra stjärna denna vecka? Uppmärksamma det! 

“Vi har så många framgångssagor”, säger Madeleine. “Vi har medarbetare som har berättat att nu kan jag gå till läkaren eller en myndighet och prata om mitt privatliv, jag kan prata med min granne, jag kan ta körkort … Deltagarna har lärt sig så mycket via Lingio att de nu vågar ta nästa steg”.

Vill du veta mer om Uppsala och Gällivare kommuns språksatsningar i samarbete med Lingio? Se vårt webinar “Lyckas med ert språklyft - lär från Uppsala, Gällivare & Lingio”.


Testa Lingio idag

Vanliga frågor om Språklyftet och Svenskalyftet

Vad är Svenskalyftet?

Svenskalyftet är ett statsbidrag som föreslogs i språkkravsutredningen (SOU 2024:78) för att finansiera språkutvecklande arbetsplatser inom äldreomsorgen. Bidraget infördes aldrig under det namnet. I stället höjde regeringen det generella statsbidraget till kommunerna med 90 miljoner kronor för 2026 och 165 miljoner för 2027, avsatt för arbetet med språkkravet.

Vilka leverantörer finns för Språklyftet?

Skolverkets språkträning för anställda inom äldreomsorgen genomförs sedan hösten 2025 av utbildningsanordnare som Skolverket har upphandlat. Lingio är en av dem och levererar lärarledda lektioner kombinerat med digital yrkessvenska för vård och omsorg, inklusive utbildning för handledare och chefer. Vilken anordnare som har uppdraget just hos er framgår på Skolverkets hemsida.

Hur ansöker kommunen om Språklyftet?

Det görs ingen formell ansökan. Som huvudman blir ni kontaktade av den utbildningsanordnare som har uppdraget där ni finns, men ni kan också anmäla intresse direkt hos anordnaren i stället för att vänta. Därefter bokas ett samtal om upplägg, startdatum och vilka grupper som ska delta. Utbildningen är kostnadsfri för kommunen.

Hur utser man en bra språkcoach?

En bra språkcoach behöver inte vara chef – det kan lika gärna vara en kollega i arbetslaget. Det viktigaste är att någon faktiskt följer upp hur det går och finns tillgänglig för frågor. Avsätt tid för återkommande coachträffar på arbetstid, så att deltagarna har ett forum att dela erfarenheter i.

Vad är skillnaden mellan Svenskalyftet, Språklyftet och Äldreomsorgslyftet?

Svenskalyftet är ett föreslaget men aldrig infört statsbidrag. Språklyftet är det vardagliga namnet på Skolverkets kostnadsfria språkträning, som genomförs av upphandlade utbildningsanordnare – Lingio är en av dem. Äldreomsorgslyftet är Socialstyrelsens statsbidrag som ersätter kommunen för lönekostnaden när personal studerar på arbetstid, och som från 2026 även omfattar språkombuds- och chefsutbildning.

 

Image of Fredrik
Fredrik
Fredrik är marknadschef på Lingio. Hans stora passion är att lära sig nya saker, om allt från geografi till teknik och samhällsfrågor.

Innehåll

Kom igång med ert språklyft – enkel checklista

1: Informera och inkludera hela organisationen

2: Utse en språkcoach och avsätt tid för coachträffar

3: Hitta motiverade och intresserade deltagare

4: Få igång deltagarna och fånga snabbt upp eftersläntrare

5: Ge utrymme för misstag och fira alla framgångar

Lyft språket på jobbet med Lingio

Phone

Behöver du en hjälpande hand?

Vill du komma igång med AI course creator? Ange dina kontaktuppgifter så hör vi av oss så snart som möjligt.