Språkombud och språkhandledare: roll, utbildning och handlingsplan

Ett språkombud är en utbildad medarbetare som har i uppdrag att stötta sina kollegor i språkutvecklingen på arbetsplatsen. Själva begreppet språkombud är varumärkesskyddat och ägs av utbildningsbolaget Vård- och omsorgscollege. För att få kalla sig språkombud ska man ha gått deras grundutbildning för språkombud, och de har även fortbildning i språkutvecklande arbetssätt för chefer. Språkombudet arbetar tillsammans med arbetsplatsens ledning för att skapa en miljö som främjar språkinlärning och effektiv kommunikation.

Vård- och omsorgscollege har utbildat över 4 500 språkombud i Sverige sedan starten. Det här visar så klart på att det finns ett behov av språkstöd på Sveriges arbetsplatser – och det är samtidigt ett bevis på det engagemang och den vilja att stötta medarbetarnas språkutveckling som finns hos de svenska arbetsgivarna.

Ett språkombud förväntas leda det språkliga arbetet på arbetsplatsen, komma med förslag på språkfrämjande aktiviteter och se till att hela teamet stöttar de medarbetare som håller på att lära sig svenska. Här kan ingå att …

• hjälpa kollegor att förstå, använda och öva på branschspecifika termer och uttryck,
• ge stöd vid skriftlig och muntlig kommunikation (till exempel vid dokumentering eller telefonsamtal),
• se till att arbetsmiljön är inkluderande och tillgänglig för alla medarbetare.

En central del av utbildningen är att språkombudet, tillsammans med sin chef, tar fram en handlingsplan för hur rollen och det språkutvecklande arbetssättet ska implementeras på arbetsplatsen. Handlingsplanen är inte en formalitet, men det är den som gör att satsningen faktiskt fortsätter leva efter att själva utbildningen är avslutad.

En bra handlingsplan brukar innehålla:

• En nulägesbild, baserad på språkombudets arbetsplatsuppdrag – var uppstår missförstånd i dag, och i vilka situationer?
  
  
• Konkreta mål på kort sikt (inom ett halvår till ett år), till exempel att utbilda fler språkombud eller ge handledare fortbildning i språkutvecklande arbetssätt.
  
  
• Mål på längre sikt, som att hela arbetsgruppen ska ha ett gemensamt förhållningssätt till hur man ber om och ger språkligt stöd.
  
  
• Ansvarsfördelning, det vill säga vem som följer upp planen och hur ofta.

Handlingsplanen ägs av arbetsplatsen och den bör uppdateras i takt med att verksamheten och personalgruppen förändras.

Det finns ingen lagstadgad eller fastställd norm för hur många språkombud en arbetsplats behöver. Vård- och omsorgscolleges egna exempel på handlingsplaner utgår från en tumregel: minst två språkombud per arbetsplats, gärna fler.

Anledningen är sårbarhet. Med bara ett språkombud faller hela funktionen bort vid sjukskrivning, semester eller om personen slutar. På större enheter, eller där personalomsättningen är hög, är det därför klokt att räkna med ett språkombud per arbetslag snarare än per enhet.

Språkombudets viktigaste verktyg är inte en lärobok, utan ofta vardagens egna situationer. Enligt Vård- och omsorgscollege befästs yrkessvenska snabbast när den tränas i verkliga sammanhang, gärna i kontakt med kollegor.

Några konkreta sätt att öva:

• Samtalsövningar kring återkommande arbetsmoment. Öva tillsammans på hur man förklarar och frågar kring sådant som återkommer varje dag. Till exempel dokumentation, avvikelserapportering eller ett telefonsamtal med en anhörig.
  
  
• Strukturerade samtalsserier. Materialet "Prata om jobbet" från Vård- och omsorgscollege är byggt just för att ge arbetsgruppen ett gemensamt format för att dela erfarenheter och reflektera kring svåra situationer, som sekretess eller bemötande.
  
  
• Branschanpassade ordlistor och parlörer, till exempel Sobonas språkparlör, som samlar arbetsplatsord och yrkestermer kopplade till det egna yrket – med tydlig markering om att orden behöver användas i sitt sammanhang, inte bara slås upp.
  
  
• Digital språkträning i mobilen som komplement till de muntliga övningarna, så att medarbetare kan repetera uttal och yrkesord i sin egen takt mellan coachträffarna. Det är här Lingios app för yrkessvenska kommer in som ett naturligt komplement till språkombudets arbete.

Rollen som språkombud är i stort sett densamma som språkhandledare eller språkcoach, men det finns några skillnader. Medan språkombud är en varumärkesskyddad titel, kan språkhandledare eller språkcoach användas mer generellt för att beskriva någon som arbetar för att främja språkutvecklingen på en arbetsplats.
Språkcoacher och språkhandledare hjälper kollegorna att förstå jargong och branschterminologi samt att utveckla sina svenskkunskaper. Men framför allt ansvarar de för att skapa en öppen och tillåtande miljö för språkinlärning på arbetsplatsen och bidra till en språkutvecklande arbetsmiljö.

Skolverket beskriver språkhandledare som personer med kompetens att stötta medarbetare i språkliga frågor. Det kan omfatta chefer eller andra medarbetare som ansvarar eller projektleder en språksatsning.

Att utse en person till språkcoach eller språkombud betyder att verksamheten ger tid, pengar och resurser åt språkfrämjande satsningar. Detta i sig förmedlar till era medarbetare att ni har en lösningsorienterad syn på språkfrågan. Ju viktigare kommunikationen är på er arbetsplats, ju viktigare roll har språkcoachen eller språkombudet. 

En medveten språksatsning och språkutvecklande arbetssätt kommer med flera fördelar: 

• Bättre arbetsmiljö
  Kommunikationen mellan kollegor underlättas, missförstånden och anledningarna till irritation minskar. Det här gäller oavsett om man har svenska som modersmål eller som andraspråk – en språksatsning på arbetsplatsen gör ofta hela personalteamet mer medvetna om hur man kommunicerar på ett tydligare och mer effektivt sätt.
  
  
• Ökad inkludering
  Medarbetare som håller på att lära sig svenska känner sig sedda och tryggare i sin roll om de får stöd från arbetsgivaren. För att bli bättre på svenska är det viktigt att man både vill och vågar tala inför kollegor och chefer, och det är arbetsgivarens som kan se till att erbjuda en trygg miljö för detta.
  
  
• Effektivare arbete
  Tar ni ansvar för att alla på arbetsplatsen förstår och kan ta till sig instruktioner, regler och annan viktig information kan ni undvika både större och mindre missförstånd. Ett språkutvecklande arbetssätt öppnar även upp för en rakare kommunikation kring språket. Om det känns enkelt att säga till när man inte riktigt förstår, får ni troligtvis ett effektivare arbetslag redan innan språksatsningen är avslutad.
  

Titeln språkombud innebär så klart en viss kvalitetssäkring: den innebär att personen som bär den har rätt kompetens för att agera språkhandledare eller språkcoach. Det är en fördel om den som är språkombud är nyfiken på språk och kommunikation, men man bör också vara social, empatisk och intresserad av att stötta sina kollegor. Med andra ord kan även en engagerad och språkintresserad enhetschef, arbetsledare eller medarbetare agera språkcoach, om det finns stöd och bra förutsättningar från arbetsgivaren.

Hos Lingio har vi under våra samarbeten med både offentlig och privat sektor tydligt sett vilken viktig roll den person vi kallar språkcoachen har för att en språksatsning ska bli lyckad. Språkcoachen är den person som ser till att uppmärksamma framsteg och peppa deltagarna när det känns tufft, och hen är även delaktig i att driva språksatsningen genom träffar, uppföljning och informationsspridning. Se hur en handlingsplan kan se ut i praktiken i vår guide till att komma igång med ert språklyft.

Inspireras gärna av hur vi jobbar i samarbete med våra kunder och språkcoacher på arbetsplatsen: Norrtälje Kommun stärker språk och gemenskap med Lingio.

För arbetsgivare som vill stötta medarbetarnas språkutveckling finns det flera konkreta åtgärder att ta till utöver att införa språkcoacher eller språkhandledare. Börja med att lägga en strategi för satsningen och involvera hela arbetsplatsen genom att informera om syftet och målet med språksatsningen.

Det är viktigt att lyfta att bra kommunikation är allas ert ansvar – den som behöver utveckla sin svenska får inte känna sig utpekad eller besvärlig. Att skapa en språkfrämjande arbetsplats är en investering i både den enskilda medarbetaren och i ert team.

En språkcoach eller språkhandledare gör det enklare att skapa en trygg och tillåtande arbetsmiljö som ger riktigt goda förutsättningar att förbättra medarbetarnas svenskkunskaper. Bättre språkkunskaper leder i sin tur till ett tryggare och mer självsäkert team med större möjligheter att utvecklas och ta mer ansvar i sina roller.

Planerar ni en språksatsning? I Svensklärarens bästa tips för en lyckad språksatsning på jobbet kan ni ta del av de bästa tipsen från vår svensklärare för en satsning som ger resultat.

Övergripande information om språkombud från Vård- och omsorgscollege: Konceptet språkombud och språkombudsrollen - Vård- och omsorgscollege

Uppföljningen Språkombudet som resurs på arbetsplatsen från Stockholms universitet i samarbete med Vård- och omsorgscollege

Mer än bara språk – Uppföljning av regeringsuppdraget Språkträning för anställda inom äldreomsorgen