Språkutveckling som en strategisk del av Huddinges kvalitets- och kompetensförsörjningsarbete inom äldreomsorgen

Huddinge kommun befann sig i en situation som många större kommuner känner igen: hård konkurrens om undersköterskor, stora variationer i personalens språknivåer och ökande krav på dokumentation, trygg omsorg och god kommunikation.

För att förstå omfattningen av utmaningen genomförde kommunen en intern analys av språkkompetensen inom äldreomsorgen. Resultatet blev en tydlig signal om att en långsiktig språksatsning behövdes.

 

Språkliga hinder som påverkade både kvalitet och arbetsmiljö

Analysen visade att språket påverkade vardagen i verksamheten mer än man tidigare trott. Skillnader i medarbetarnas språknivåer skapade osäkerhet i dokumentation, kommunikation och samarbete. Något som påverkade både kvalitet, arbetsmiljö och brukarnas trygghet.

Huddinge identifierade fyra centrala utmaningar:

1) Bristande dokumentation
Medarbetarna hade svårt att formulera observationer och förändringar hos brukare, vilket riskerade att påverka beslutsunderlag och uppföljning.

2) Missförstånd i vardaglig kommunikation
Språkliga brister ledde till onödiga konflikter, otydliga instruktioner och ett mer ansträngt arbetsklimat.

3) Yrkeskompetens som inte kom fram
Medarbetare med rätt omvårdnadskompetens hade svårt att visa sin kompetens fullt ut.

4) Rekryteringssvårigheter som krävde utveckling av befintlig personal
Den höga konkurrensen gjorde det tydligt att kommunen behövde investera i befintlig personal för att behålla dem långsiktigt.

Dessa insikter blev starten för ett mer strategiskt arbete med kompetensförsörjningsarbete i äldreomsorgen.

”Vi har som många kommuner svårt att rekrytera i Huddinge. Då måste vi vara rädda om den personal vi har och ge dem förutsättningar att lyckas.”

Anna Manell

 

En modell som kombinerar pedagogik, politiskt stöd och digital språkträning

Huddinge var tidiga med att göra språkutvecklingen till en integrerad del av kommunens kvalitets- och kompetensförsörjningsarbete. Politiken, utbildningsförvaltningen och omsorgen gick samman och skapade en modell som var realistisk, långsiktig och möjlig att genomföra i en pressad verksamhet.

Arbetet byggde på fem centrala komponenter:

1) Ett tydligt politiskt mandat
Ledningen prioriterade språkutveckling och gav uppdraget att driva satsningen över förvaltningsgränserna, vilket säkrade både legitimitet och uthållighet.

2) Språkkartläggning och individuella intervjuer
Varje deltagares språknivå kartlades via tester och intervjuer. Den stora skillnaden var att kartläggningen utgick från verkliga arbetsmoment, såsom dokumentation, kommunikation och vårdsituationer.

3) Lärarledd undervisning en dag i veckan Fokusområden:
 – yrkessvenska
 – grammatik och språkriktighet
 – muntlig kommunikation
 – dokumentation kopplad till verkliga arbetsmoment

4) Lingio som digital mängdträning – komponenten som skapade verklig fart
Efter den första utbildningsomgången stod det klart att deltagarna behövde mer repetition. Lingio infördes som digital mängdträning, vilket gav en helt ny studietakt och kontinuitet.

”Det som är den stora fördelen med Lingio är den mängdträningen deltagarna får. Att det som de hör på lektionerna repeteras många gånger.”

Anna Manell

Medarbetarna började träna både på arbetstid och fritid. Effekten märktes snabbt och deltagarna upplevde träningen som motiverande och rolig.

Den stora skillnaden i upplägget blev kombinationen av Lingio och lärarledda lektioner, vilket gav utbildningen raketbränsle.

En gemensam, långsiktig plan

Huddinge valde att arbeta med realistiska mål och ett flerårsperspektiv, i stället för att jaga snabba resultat. Språkutvecklingen blev en satsning som fick ta tid och som byggdes tillsammans med hela organisationen.

”Det vi har satt upp som mål är fullt realistiska. Vi har valt att satsa på språkutvecklingen över en längre tid, där vi gör det tillsammans!”

 Anna Manell

 

Ett språklyft som stärkte hela verksamheten

Resultaten av språksatsningen var tydliga och sträckte sig långt bortom förbättrade språknivåer.

Språklyftet påverkade:

• dokumentationen
• kommunikationen
• arbetsmiljön
• lagandan
• yrkesstoltheten

Medarbetarna fick en djupare förståelse för varför dokumentation är viktig och blev tryggare i att uttrycka sig både i vardagliga och mer krävande situationer.

Tydligare kommunikation gjorde att arbetslagen fungerade bättre, frustrationen minskade och samarbetet stärktes.
Chefernas engagemang var avgörande. När ledare aktivt stöttade deltagarna gick utvecklingen snabbare och resultaten blev mer hållbara. Det förbättrade språket gjorde dessutom att medarbetarnas yrkeskompetens synliggjordes på ett helt nytt sätt.

 

”Språkutvecklingen gav så mycket mer än bara bättre språkkunskaper. Den skapade tryggare medarbetare, starkare arbetslag och en djupare förståelse för både dokumentation och vårdarbete.”

Anna Manell

De tre viktigaste lärdomarna

1) Bygg en realistisk tidslinje
Språkutveckling tar tid och en fördjupad språkutveckling kräver uthållighet.

2) Arbeta över förvaltningsgränser
Det var en nyckel till framgång. Det är svårt att driva språkutveckling själv.

3) Kombinera lärarledd undervisning med digital mängdträning
Struktur + volym = stor effekt. 

Sammanfattning

Huddinge kommun är ett starkt exempel på hur man kan göra språkutveckling till en strategisk och långsiktig del av kvalitets- och kompetensförsörjningsarbetet inom äldreomsorgen. Genom politisk förankring, verksamhetsnära pedagogik och digital mängdträning har kommunen skapat en modell som stärker personalen och verksamheten hållbart och på lång sikt. 

Språket blev inte längre ett hinder, utan ett verktyg för att höja kvalitet, trygghet och gemenskap i hela omsorgen.